fredag 11 maj 2012

Att blogga om Breivik: farligt


Breivikrättegången fortsatte idag. Man fokuserade på Utöya. Vad har då det med mig att göra? En del. Igår skrev jag att mitt Breivikbloggande kostade mig jobbet. Idag ska jag berätta vad som hände sedan. svd svd dn

Som sagt var jag praktikant på Mittuniversitetet förra hösten. Eftersom jag bloggat om Breivik, och det gjorts under arbetstid, avslutades praktiken. Jag ansågs ha brutit mot MIUN:s värdegrund. Jag lydde under protest, tog min hatt och gick. Jag skrev om det på bloggen och såg fram mot en lugn tid i väntan på nästa praktikplats. (Jag var på denna tid arbetslös med aktivitetsstöd. För att få det måste man ha s.k praktik. Man måste ha sysselsättning, ordnad av AF eller kommun. Jag fick korn på en ny praktikplats något senare denna höst. Det var som lärarassistent på en mellanstadieskola. När jag väl träffat rektorn och pratat med henne så var det december och det beslöts att jag skulle börja nästa år, på vårterminens första dag i januari 2012. Det gjorde jag också och var där några veckor. Sedan fick jag fast jobb i en privat firma. Jag är alltså anställd med månadslön numera och praktiserandet är ett minne blott.)

Åter till hösten 2011. Det var i november jag kickades från MIUN. Jag bloggade om det hela (ici) och trodde saken var ur världen. Men icke. Någon på TT satt tydligen och läste min blogg, anade ett scoop och skrev om mitt fall. DN publicerade så notisen den 17/11 2011. Jag blev alltså omnämnd i ett TT-telegram. Det finns att läsa här och lyder:
Sparkad för Breivik-stöd

En praktikant vid Mittuniversitetet i Härnösand har tvingats att sluta efter att i sin blogg ha uttryckt stöd för den norske massmördaren Anders Behring Breivik.

– Jag blev uppmärksammad om hans bloggande under förra veckan, säger Tomas Berglund, prefekt vid institutionen, till SVT:s Mittnytt.

Mannens högerextrema åsikter stred enligt Berglund mot allt vad universitetet står för. Han hade även bloggat på arbetstid.

Det var allt. Mitt namn nämndes inte. Någon bild på mig hade de heller inte lyckats få fram. Men varför denna uppståndelse? Jag har inte uttryckt stöd för Breivik. Jag har bara bloggat om honom. Det var detta inlägg som var aktuellt medan jag var på MIUN. Jag skildrar där hur Breivik kan ha tänkt, hur han gick i krig mot multikulturen, men jag säger ju där, i "Breivik var för otålig", att jag är emot våld:
Men - det är mitt basala budskap - jag tänker inte svara med privat våld mot detta. Jag svarar på ett ideellt och metapolitiskt plan, utnyttjar min germanska rätt att fritt yttra mig på tinget.

Där har ni sanningen, DN, TT, Mittnytt och alla. Ja visst, mitt avpolletterande nämndes i lokal-TV också.

Mer om min TV-debut senare i detta inlägg. Här vill jag åter inskärpa min vinkel i Breivikfrågan. Det måste göras igen och igen så folk förstår. Det är ju så laddat. Jag kan förstå det. Men som jag skrev om avskedandet när det begav sig; jag säger i aktuellt inlägg att, visst, jag bloggade på arbetstid. Avpolletteringen är inte lönt att bestrida. Men jag förbehåller mig rätten att yttra mig, även om Breivik, utan att det ska klassas som "stöd" bara för att man inte fördömer honom på varje rad. Att kalla samhällsanalys för extremism är att överreagera. Jag driver denna fråga som bloggare för att visa på yttrandefrihetens gränser. Jag själv är oväsentlig. Det är vad jag representerar i denna fråga - rätten till fri åsiktsbildning, inskriven i grundlagen - som är intressant.

Jag själv är ointressant. Men skulle media mot förmodan vilja gå vidare med det här kan jag bjuda på denna biografi:
Lennart Svensson föddes 1965 i Åsele. Sedan ett par år har han bloggen Svenssongalaxen. Han har även gett ut böckerna "Eld och rörelse" (2007), "Antropolis" (2009) och "Till Smaragdeburg" (2010). Han bor i Härnösand. Han är fil kand i indologi.

- - -

Vad hände sedan då? Jo, regional-TV var på mig. Mittnytt hade som sagt nämnt mitt fall sedan TT skrivit om mig. Sedan for de till MIUN och intervjuade prefekten. Sedan for de hem till mig och ringde på. Ville jag bli intervjuad frågade de. Ja sa jag. Jag gick ut i trapphuset, hälsade på redaktör Tiberg och kamerakvinnan och sedan körde vi. Reportaget ser du här. Det talar för sig själv. Jag tänker bara kommentera detta med "Utöya/Auschwitz" som är citerat ur sin kontext. Vad jag menade var detta hur Norge och Arbeiderpartiet får svårt att hantera Utöya. Visst förstår man att de vill "ta tillbaks Utöya". Men hur? Att bara ha sommarläger där 2012 går inte. Jag skriver:
... återställer man Utöya som ett politiskt sommarläger kommer det ändå att bli spöklikt, ingen kommer att trivas där. Och gör man stället till ett monument, som den norske författaren Roy Jacobsen föreslagit, som ett sämre sortens Auschwitz, kommer det ändå att mytologisera dådet i sig och Breivik som gärningsman.

Min poäng är här att Utöya inte skulle funka som monument, inte bara med byggnader etc lämnade som de är, frusna i tiden. Det saknar Auschwitz' monumentalitet; sten ska det vara som Bachofen säger om monument, trä duger inte. Utöya-som-det-är-nu skulle bara säga "nederlag" och således gynna Breivik. Jag råder alltså Arbeiderpartiet att tänka över detta med Utöya som monument. Man skulle ju kunna tänka sig att man för de 30 miljoner som samlats in i Utöya-foden helt skulpterade om ön till en park med ett minnestempel i fokus. Då skulle offren hedras, inte gärningsmannen.

- - -

Man försökte tysta mig med detta reportage, utmåla mig som ett monster. Men se den gubben gick inte. Istället fick jag stöd från internet. På Flashback startades t.ex en tråd om mig. Ett inlägg som verkligen gladde mig var signerat Lakejtjej. Hon skrev:
Svenssons kontroversiella blogginlägg om Breivik må innehålla någon flagrant tveksamhet [...] men att resonera kring Breivik utan att i varje mening uttrycka avsky är inte att "hylla" eller "stödja" våldet som metod. Att dela Breiviks "islamofobi" och hans uttryckta vilja att bevara den nordiska kulturen finns det 100.000-tals nordbor som gör utan att därför ta till vapen och våld.

Mina analyser av Breivik med allt vad det innebär (dåd, världsbild, rättegång) har jag fortsatt med sedan denna ödesdigra november 2011. Eliten försökte stoppa mig men misslyckades.




Relaterat
Svensson: biografi
"Eld och rörelse" åter tillgänglig
Redeeming Lucifer
"Det röda massanfallet"
"Trotylstorm i öster" (2018)

Inga kommentarer: