lördag 29 juni 2013

Melina Starr -- agent i befrielsen av Sverige (del 9 av 17)


April 2013. Melina Starr är en hemlig agent. Nu är hon i Berlin. Hon ligger lågt efter en viss operation, då hon besegrade en antivit aktör.
Del 1: Melina Starr
Del 2: Egon Dribbling
Del 3: Doris Burg
Del 4: Four Winds Bar
Del 5: Amafortet
Del 6: Raiden mot DriCo
Del 7: Berlin
Del 8: Promenad i Köpenick
Del 10: Hemresan
Del 11: Misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse
Del 12: Befrielsen börjar
Del 13: Upprensning
Del 14: Raggidus Munkon
Del 15: Tallarna i skogsbrynet
Del 16: Topsy
Del 17: Fri




Nästa dag sov Melina till tio. Hon klev upp, tog en kaffe och surfade på nätet för att kolla nyheterna. Inget nytt. Men något var på gång, det kände hon. Det var vad gårdagens utflykt intalat henne.

Och mycket riktigt: vid tolvtiden ringde det på Melinas stationära telefon. Det var Doris Burg. Hon skulle bo hos Melina hela april månad, sa hon. Order från Topsy. Hon skulle bo i den etta i Friedrichsfelde där Melina uppehöll sig.

Dagens datum var den 15 april. Doris kom vid fyratiden. Man återförenades över en kopp grönt te i lägenheten.

"Var har du varit?" frågade Melina.

"Det är hemligt", sa Doris. "Men låt säga att jag var på varmare breddgrader."

"Det stämmer", sa Melina. "Du är solbränd."

- - -

Något att göra hade man egentligen inte. Ordern var fortfarande att ligga lågt. Efter lite rundsnack om Operation Caesar Grön gick man ut. Man skulle besöka en militariamässa där i Berlin. Det var bara som ett sätt att turista och ladda batterierna inför det metapolitiska återtagandet av Sverige.

Framme på mässan fanns det ett och annat att se. Vid ett visst säljbord pekade Doris på en dolk. Melina sa: ”Snygg.” Man diskuterade ett och annat, Melina och Doris, som de soffhörns-militarister man var, som: hur ordna sina plastsoldater i ett vitrinskåp? Hur sätta upp en fana på väggen? Hur ordna blommorna i fönstret? – Mässan hölls i en stor, men stilfullt inredd sal i ett 1800-talshus. Evenemanget var välbesökt. Man sålde vapenreplikor, gamla nummer av "The General" och "Military Modelling", medaljer, pins och gradbeteckningar samt gamla uniformer.

De gick på mässan. Melina sa:

"Doris min bandit queen, min Flintenweib: är detta ditt liv? Att samla militaria, läsa böcker om andra världskriget, dyrka lintottar, pryda väggarna med verk av Arnold Böcklin, Caspar David Friedrich och John Bauer...?"

"Du kan bli marodörernas drottning", sa Doris utan att ha hört frågan. "Som Lina Andersdotter i ”Karolinerna”. Hon svär som en borstbindare och dör jungfru vid Beresina i kamp mot kosacker...!"

"Kanske det. Heidenstam?"

"Ja", sa Doris. "Han har många riviga kvinnor. ”Dumma svenskan”: svensk valkyria i turkisk fångenskap. Även hon dör, stungen av en orm. Teatraliskt och fint."

"En skön död. Bra att dö knall och fall jämfört med att tyna bort. De dog ofta så där i ”Karolinerna”."

"Kapitlen slutar melodramatiskt: ”... och dog i tacksamhet över att vara hemma igen, hemma på det svenska skärets grå granit. Halleluja!” "

"Men nu ska vi inte dö", sa Melina. "Tack vare Operation Caesar Grön har Sverige chans att leva upp igen."

"Det är mycket märkligt. Entstanden der Ruinen efter decennier av svartmålning och självhat: Sverige, det vackra och fina landet."

Melina går på militariamässa
ser på medaljer från München och Moskva,
Münster Lager, Milano och Mers-el-Kebir...

En mäktigt maxkulturell mystik,
milt melerad med melange och muskot,
Max och Bibbi och Mustang...
Två veckor förlöpte. Doris och Melina ägnade tiden åt studier och meditation.

Den 29 april fick Melina ett email från Topsy. Han gav dem ett utkast för operationens nästa fas: att öppna upp låsningen i den svenska debatten. Efterdyningarna av Operation Caesar Grön hade varit svåra att tyda, sa Topsy, men saker och ting gick i rätt riktning. Inför denna fas av operationen gavs Melina order att studera juridiska aspekter av svenskfientligheten. Att som Dribbling uttala sig negativt om vita människor, vore till exempel inte det ett brott mot Deklarationen om mänskliga rättigheter och liknande?

Melina läste mailet. Sedan hade hon konferens med Doris.

"Vi ska hem snart, verkar det som", sa Melina till Doris. "Men först ska vi kolla en juridisk sak. Vi ska browsa Deklarationen om mänskliga rättigheter och liknande, se om de kan användas mot svenskfientlighet och antivitism."

"OK", sa Doris. "Det ska vi väl kunna hitta på nätet ganska lätt."

"Ja", sa Melina och tillade. "Nu ska vi befria landet. Med metapolitiska medel. Lyfta svenskhet och svenska seder, svensk identitet. Hylla dem vi är helt enkelt."

"Det är på tiden."

"Sverige är moget för förändring", sa Melina. "Alltför länge har vi levat under den kosmopolitiska stöveln. Men det är slut med det nu. Svensken lyfter sitt huvud fritt. Han ser sig i spegeln och börjar omhulda den han är."

"Han hyllar det faktum", sa Doris, "att Sverige är en stor liten nation. Ett land med ärevördig historia. Sverige har, som stat, bevarat suveräniteten i en fientlig omvärld. Gustav Vasa, Gustav II Adolf, Karl XII. Även under 1900-talet har vi klarat det. Vi klarade att stå utanför stormaktsblocken i kalla kriget. Det gör mig stolt."

Melina nickade och sa:

"Precis så är det. Nu är det dags att dylika tankegångar blir huvudfåran i debatten. Blir mainstream."

"Amen."

"Vi ska vara en positiv kraft. Vi måste bli förebilder för de nya rekryter som Svenska Relä torde komma att få. Vi måste tygla vår bitterhet, hejda de värsta excesserna i karaktärsmord och defamering."

"Jag ska försöka", sa Doris. "Försöka lägga band på mig. Men det blir inte lätt, efter åratal av ”elitens” smutskastande av allt svenskt."

- - -

Melina och Doris var inställda på att lyfta nationalismen, att få svensken att hylla den han var. Och på Topsys order var de beredda att gå efter svenskfientligheten med juridiska argument. Efter att ha surfat och browsat Deklarationen om mänskliga rättigheter och diverse FN-konventioner skrev så Melina detta PM:

- - -

”Att bemöta PK-isterna med juridik, motverka antivitism och svenskfientlighet mm. Detta kan göras med hänvisningar till Deklarationen om mänskliga rättigheter samt vissa internationella konventioner. Nedan något om detta i punktform.

1. Deklarationen om mänskliga rättigheter. Om någon säger att svenskar inte existerar, svenskar som folk finns inte, så bryter detta mot själva Deklarationen om mänskliga rättigheter från 1948. Den säger att varje människa har rätt till en nationalitet (artikel 15). Detta betyder: rätt att tillhöra ett folk. Nation är av latinets natio, jag är född. Det man är född som räknas som ens nationalitet. Och det handlar för sin del inte om rätten att tillhöra en stat, vilket inte är någon rätt men en skyldighet (som att betala skatt). Det sistnämnda kan behöva nämnas eftersom jurister idag felaktigt tolkar nationalitet som stat.

2. ICERD 1966. Om någon nedvärderar vita, om någon säger att vita människor är fascister och extremister osv så är det ett fall av rasism, brytande mot FN:s rasismkonvention ICERD från 1966. ICERD uttyds som ”International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination”. I den sägs rasism syfta på varje form av uteslutning eller inskränkning på basen av ras, hudfärg och börd, avsedda att diskriminera och förtrycka. I så fall är samhällsbruk som ger företräde till invandrare och utestänger etniska svenskar ett brott mot ICERD.

3. CPPCG 1948. Om någon anser att massinvandring till Sverige är den politik som ska prioriteras, då kan man ifrågasätta det enligt FN:s folkmordskonvention från 1948. Den heter CPPCG (”Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide”). Den säger bland annat att åtgärder som hindrar födslar hos ett visst folk är att betrakta som folkmord. Den antivita propaganda som regim och media fört sedan 1945 kan enligt samma konvention ses såsom ”orsakande allvarlig mental skada” på en folkgrupp, artikel 2b. Det är förberedelse för folkmord och olagligt. Och den som inte protesterar mot folkmordet är medskyldig, idkande ”complicity”, artikel 3e. De som skrev under konventionen anser att ”folkmord är ett brott enligt internationell rätt vilket de härmed förbinder sig att förhindra och bestraffa”.

4. RF 2010. Mer juridik: säger någon ”Sverige är mångkulturellt, det står i grundlagen”, så är det lögn. Termen ”mångkulturell” osv förekommer inte i Regeringsformen. Det som folk syftar på när de säger detta är en sats i paragraf 2 som säger att minoriteters ”möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas”. Före 2010 stod det ”bör”, den nya skrivningen med ”ska” var en skärpning. Men såklart långt ifrån någon klausul om att Sverige skulle vara mångkulturellt och att etniska svenskar därmed upphört att existera.

5. Säpos definition av terrorism. Terrorism definieras av Säpo bland annat som en gärning som syftar till att ”injaga fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp”. Medias och statens antivitism är i så fall lika med terrorism. Och Expos och Aftonbladets kampanjer som jagar högerradikaler, meddelar deras arbetsgivare vad dessa tänker och vad de donerat pengar till, torde kunna klassas som terrorism. (Och därmed möjligen straffbart enligt FN:s konvention om finansiering av terrorism, ”International Convention for the Suppression of the Financing of Terrorism” från 1999 (ICSFT).)

6. Samnationalism. En sista tumregel, bra för en debattör att kunna, är argumentet samnationalism. ”Verklig nationalism är samnationalism”: som nationalist sätter jag mig inte över andra folk utan existerar med dem på lika villkor. Alla, inklusive svenskar, har rätt att existera i sin ursprungsmiljö. Något annat strider mot Deklarationen om mänskliga rättigheter, mot ICERD och CPPCG. – Samnationalismen kan därtill antyda ett bra mnotargument mot den som gnatar om ”vem är svensk, definiera svensk”: man kan ju mot denne säga ”vem är japan, definiera japan; vem är somalier, definiera somalier; vem är turk, definiera turk”. Nationaliteter är delvis en fråga om sedvanebegrepp. Alla vet ju intuitivt vad en traditionell svensk är.

7. Slutsats: söker man sin identitet som vit terroriseras man med antivitism. Och antivitism är straffbar enligt ICERD. Och antivitism kan även ses som förberedelse för folkmord, och därmed straffbar enligt CPPCG. Ingen har rätt att bortdefiniera mig som svensk; jag existerar och har rätt till detta land. Att förneka mig detta är ett brott mot Deklarationen om mänskliga rättigheter, 15:e artikeln. – I korthet: antivitism är terrorism, det är förberedelse för folkmord, det bryter mot Deklarationen om mänskliga rättigheter och det bryter mot konventionen om rasism, känd som ICERD.”

- - -

Att forska kring juridiska dokument och skriva detta PM, detta sysslade våra hjältinnor med i Berlin den 29 april-1 maj. Nästa dag, 2 maj, var det dags för hemresa. Om den berättar jag i nästa kapitel.




Del 1: Melina Starr
Del 2: Egon Dribbling
Del 3: Doris Burg
Del 4: Four Winds Bar
Del 5: Amafortet
Del 6: Raiden mot DriCo
Del 7: Berlin
Del 8: Promenad i Köpenick
Del 10: Hemresan
Del 11: Misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse
Del 12: Befrielsen börjar
Del 13: Upprensning
Del 14: Raggidus Munkon
Del 15: Tallarna i skogsbrynet
Del 16: Topsy
Del 17: Fri




Relaterat
Eld och rörelse: fri pdf

Inga kommentarer: