söndag 12 september 2010

Lennart Svensson: Uppgörelse och löfte (novell)


Härmed en novell, en berättelse från fjärran nejder: från det sägenfrejdade Rokkana där lägereldarna brinner i natten, där flygande tigrar flaxar, där luften är frisk och klar och vattnet rent, ej förgiftat av industrialismen. Det är ett hjärtevärmande land där traditionella dygder såsom heroism, självbehärskning, ordhållighet och plikt hålls högt. Det är en arkaisk nejd med människor i samklang med elementen, ett land där PK-ismen ännu inte slagit rot utom i vissa stinkande städer; där hyllar PK-fanatikerna sin religion med urartad konst, hyllandet av skökor och fanflyktingar och ett trampande i smutsen av allt som är heligt. -- I denna värld ska vi möta en hjälte, en Dippen Prenslau, på väg åter från ett uppdrag. Han rider till staden Ysidor, som vad det beträffar inte är något skörlevnadens fäste utan en ärevördig, traditionell stad där envar har sin rätta roll och identitet.



Över marmorbron gick hans färd, genom den kolröda nejden och över en blomsteräng med sina tusen tusenskönor och liljor. Över en skogsrand såg han så vita torn höja sig: det var Ysidor, målet för hans ritt. Han red genom en fager skog, korsade en glittrande bäck och kom vad det led fram till porten som öppnades magiskt.

Ritten gick vidare upp genom Ysidors slingrande huvudgata. Dippen Prenslau red genom staden på sin bruna springare. Sist approcherade han borgen och red in på borggården.

Han var en hjälte som utfört ett uppdrag, ja tre uppdrag faktiskt. Han hade hämtat tre oskattbara klenoder åt sin herre, kung Kobe av Ysidor. Nu var han åter från sina äventyr; han skulle lämna skatterna och se vad kungen hade att säga. Någon betalning hade inte avtalats så hur det blev med det återstod att se.

Han steg av hästen och lämnade den till en stallknekt. Så gick han in i palatset. Vad det led gjorde han entré i själva riddarsalen där alla väntade på hans återkomst: hovdamerna, lakejerna, kockarna, servitörerna, åldfrun, hovmästaren och Lilla Vickevire. Samt, på sin marmortron, självaste kung Kobe i vithårig lyster.

- Du kom tillbaka! utbrast kungen och reste sig. Du är tillbaka! Det trodde jag aldrig!

Han omfamnade Prenslau, den smarte hjälten, den långe, blonde, långhårige, muskulöse hippkipparen som letat rätt på tre klenoder och nu bringat dem till sin uppdragsgivare, kung Kobe av Ysidor.

- Jag är tillbaka, sa Prenslau och log. Sina sadelväskor räckte han till überlakejen, som öppnade dem och la innehållet på ett bord, tre gåtfulla föremål som ni snart ska få veta vilka det var. Med en knäppning av handen kallade Kobe på hovmästaren, som tog fram ett pergament. Det var en kopia av ett dokument Disium haft som inköpslista, som rättesnöre under sina äventyr.

Hovmästaren rullade ut pergamentet och läste:

- För det första: Igozilen, en ädelsten med vilken man kan höra universums hjärtslag.

- Igozilen, repeterade lakejen och pekade på den cabochongslipade, blå ädelsten han lagt på bordet.

En betjänt bockade av föremålet på ännu en lista. Hovmästaren fortsatte:

- För det andra: Blodstenen.

- Blodstenen, sa lakejen och pekade på en svartröd, skrovlig sten på bordet: om man pressade den började det droppa blod från den.

Så sa betjänten:

- För det tredje och sista: Romilian, gudarnas tekopp.

- Romilian, sa lakejen och pekade på en liten, oregelbunden mugg i gyllenbrunt gods. Trots sin föga uppseendeväckande form var den sannerligen gudarnas tekopp, välsignad av devas, en Gudi behaglig kopp för en glorifierad brygd. Allt te smakade förunderligt i den.

- Sanna mina ord, sa Kobe och strök sig över skägget, jag är imponerad. Du fann dem alla! Nu har jag något att lägga i min klenodkammare. Detta måste vi pratas vid om över en måltid.

Kungen förde vår hjälte till gästabudssalen, där man intog en måltid på fårkött med sod, pocherade ägg med béarnaise, späckad gås, vinbärssorbet samt marmite på aborre och röding. Som avslutning blev det chokladpannacotta, apelsinris och ost och päron. Medan man åt berättade Prenslau för kungen hur han vunnit sina klenoder; han var vid gott mod, han gillade kungen, och han delade frikostigt med sig av anekdoter från äventyren.

Man åt och drack. Prenslau tänkte att han kanske borde begära någon ersättning för uppdraget; han hade glömt det inför hela äventyret, han hade varit så ivrig att komma iväg. Nu hoppades han att kungen skulle föra det på tal, att kungen skulle vara så artig och erbjuda någon lön. Om han inte gjorde det, om hjälten måste begära det själv, skulle däremot en sur bismak uppstå ansåg Prenslau. Äventyret skulle få ett trist slutackord. Så chevalersk var han, så ridderlig och dann.

Nåväl, så noga var det väl inte. Han, Prenslau, fick föra det på tal själv:

- Ehm, ers majestät...

- Ja, vad är det? sa Kobe och skalade ett päron.

- Jag begärde ingen betalning för tjänsterna, men...

- Nej visst nej, det gjorde du inte...!

Prenslau såg sig om på salens bonader, dess äkta mattor och väntande lakejer. Då kom han på att han heller inte ville ha någon konkret betalning, bara en abstrakt. Han sa:

- Och jag tror inte jag vill ha någon betalning heller. Ingen konkret sådan: inget guld, inga horor. Men -

Kungen skar en bit päron, stoppade den i munnen, tuggade och sa:

- Ja...?

Prenslau avslutade sin vinbägare och fick den påfylld av en servitör.

- Men, sa hjälten, jag skulle vilja bli din huskarl, din vasall: en Ysidors riddare, en som när som helst kan påminna dig eller din efterföljare om den tjänst jag gjort landet.

- Jaha, sa kungen och tog ännu en bit päron. Du är en smart man, jag går in på ditt förslag: låt säga, om du ska dra ut i fält mot någon fiende, då kan du bege dig hit och be om hjälp. Med tio spjut eller fem ryttare eller vad.

- Ungefär så, sa Prenslau. Jag kan senare i livet be dig om hjälp i den mån du kan ge denna hjälp. Något avtal om hjälpens omfattning behövs inte; du eller din efterföljare får ge vad som anses lämpligt.

- Avgjort! sa kungen. Men du får behålla de silvermynt jag gav dig innan uppdraget. Om du har några mynt kvar...?

- Jodå, det har jag. Tack!

Han hade fått femton silvermynt före äventyret. Nu hade han två kvar.

Man avslutade måtiden med kaffe och cigarrer. Sedan reste sig Prenslau och tog farväl av sin kung, kung Kobe av Ysidor, som genom hjältens uppdrag fått sig tre klenoder att lägga i sin skattkammare, dittills tom. Prenslau åter gick ner på borggården, satte sig i sadeln och red in i solnedgången, sjungandes: "I'm a poor lonesome cowboy, and a long way from home"...

- - -

Detta var en novell av min hand. Mer av den varan finns på denna blogg. Se nedan under "relaterat".




Relaterat
Kristallskeppet
En story i fyra delar om "Kopisten i Babylon"
Jul på Ryggebyholm
Den sjungande sjustjärnan
Illustration Edmond Dulac

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (57) aktufall (11) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (57) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (10) sf man minns (98) small candies (138) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (26) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)