fredag 8 februari 2008

Visdom i Bhagavad-Gîtâ I



Jag är tidningsbud. På mitt distrikt har jag abonnenter med Travronden. Det är en tidning om trav. Den kommer en gång i veckan, fredagar som idag. På omslaget till denna Travrond är det hästar, och de är alltid bruna. Man kan fråga sig varför. Är alla travhästar släkt?

I Bhagavad-gîtâ däremot är det vita hästar: "Tatah shvetair hayair yukte, mahati syandane sthitau"... "Och då, stående i en stor vagn som drogs av vita hästar, blåste Krishna och Arjuna i sina gudomliga snäckor." Sedan får Arjuna se sina släktingar på motståndarsidan, och då vägrar han att slåss - men Krishna säger att det är din plikt som krigare att slåss, denna strid är rättfärdig; strider han inte begår han en synd, han våldför sig på dharma. För övrigt så är detta liv bara ett av många, själen dör inte när kroppen dör: "na hanyate hanyamâne sharire".

I vers 2.12 utvecklas det hela, detta med att själen lever vidare, att man således existerar för alltid: " Jag har aldrig icke-funnits ("na tv evâham jâtu nâsam"), inte heller du eller dessa kungar; och inte heller i framtiden kommer vi att icke-finnas."

Det är reinkarnation som gäller, själen tar sig en annan kropp vid döden ("dehântara-praptir", 2.13). För den som fötts är döden säker, och för den som dött är födelse säker: "Jâtasya hi dhruvo mrityur, dhruvam janma mritasya ca". Denna vers gjorde på sin tid intryck på George Patton. Han skulle säkert också ha gillat 2.32, om nödvändigheten för Arjuna att strida när nu striden är rättfärdig och denna tillvaro ändå bara är ett sken, ty:
Yadricchayâ copapannam svarga-dvâram apâvritam,
sukhinah kshatriyâh, Pârtha, labhante yuddham îdrisham.


Lyckliga är de krigare, o Prithîs son, som får en dylik strid,
som dykt upp spontant och som är en port till himlen...
"Onward, christian soldiers" alltså. Strid utan tanke på seger eller nederlag, idka apatia på slagfältet så ska allt gå dig väl i händer. Denna apatia är sann gudshängivenhet - inte bara för krigare, utan även för vanliga människor skyndar jag mig att nämna. Om apatia mer nedan (se etiketten "sanskrit"); man kan säga att denna är en harmonisk attityd, ett tillstånd av balans och vila. Men det är ingen mekanisk balans, nej det är en harmoni fylld av en stilla glädje, tack vare det inflytande av gudomlig nåd som då kan äga rum. Detta kan upplevas även när man handlar, man måste inte sitta och meditera för att uppnå det; man kan söka vila i handling.

Vad sägs det mer för klokt i Bhagavad-gîtâs andra kapitel?

Vi existerar alla i varat, i "sat", och icke-vara ("asat") existerar inte: "Nâsato vidyate bhâvo, nâbhâvo vidyate satah", 2.16. Detta är vad man har att rätta sig efter, man kan inte tänka sig ut ur varat, ställa sig vid sidan och titta på; vi är alla varande i varat, "seiendes im Sein".

Jag säger detta i parentes, serverar det som en liten ontologisk godbit. Annars kan man ju gå tillbaka och se vad som sägs om själens odödlighet i Gitan, för det blir smått poetiskt:
Nainam chindanti shastrâni, nainam dahati pâvakah,
na cainam kledayanty âpo, na shosyati mârutah.


Den ("enam" = själen) skärs inte av vapen, eld bränner den inte,
vatten fuktar den inte och vinden torkar inte ut den.

Acchedyo 'yam, adâhyo 'yam, akledya 'shoshya eva ca;
nityah, sarva-gatah, sthânur, acalo 'yam, sanâtanah.


Den är okrossbar, obrännbar, olöslig och kan ej torkas ut;
den är evig, allnärvarande, stabil, orörlig och ständigt densamme.

Avyakto 'yam, acintyo 'yam, avikâryo 'yam ucyate.

Det sägs att den är omanifest, omöjlig att förstå och oföränderlig.
Detta var verserna 2.23, 2.24 och halva 2.25. I nästa avsnitt inlägg ska jag gå vidare i detta BhG, andra kapitlet, och vaska fram fler visdomskorn.

Relaterat
Mer visdom ur Gîtân
Det välgjorda språket
Apatia
Sanskrit i svenskan
Mer än en trankil robot

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (58) aktufall (17) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (60) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (7) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (141) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (63) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)