fredag 8 februari 2008

Visdom i Bhagavad-Gîtâ II



Detta är del 2 i en serie om Gîtâns visdom. Del 1 finner du här.

I Bhagavad-gîtâ 2.24 förekommer begreppet "sarva-gata". Vi såg det redan i föregående inlägg. Sarvagata kan tolkas som "allnärvarande". Det är själen som är detta - själen som ju är en gnista av det eviga ljuset, en "scintilla animae" för att tala med Eckehart - och sant allnärvarande måste då förstås Gud vara, källan för detta ljus, Lux Eterna itself.

Ett annat rikt ord i BhG 2 är "samâdhi" i vers 53, "koncentrerad tanke"; roten "dhî" har att göra med "tänka". Yessir, samâdhi är modellen; vi kan alla tänka, men tanken har ofta en tendens att fara sina egna vägar, vela hit och dit och ge sig av till omöjliga länder. Det har sin charm ibland, men större ting skapas om tanken riktas åt något håll, om viljan tar kontrollen över den. Då får vi precis detta samâdhi, som är instrumentet för meditation, tanke på det gudomliga, på godhet och gyllene ljus.

Det är för såna här saker jag älskar sanskrit: man får sitt ordförråd utökat, man får en snygg synonym för något som inte kan uttryckas så bra på svenska eller andra europeiska språk: "samâdhi" är bara tre stavelser, "koncentrerad tanke" däremot är åtskilliga fler. Samâdhi är poesi in nuce just för sin ekonomis skull; poesins hemlighet är att uttrycka något med så få ord som möjligt, ja så få stavelser som möjligt.

"Dhî" är en rot som betyder "tanke" sa jag, och "sthita-dhi" annorstädes i BhG 2 betyder "fast i tanken"; ännu ett omistligt ord. Och "sthita-prajnâ" betyder "varaktig förståelse", poesin bara flödar. Exempel på vers där den förekommer (2.55):
Prajahâti yadâ kâmân sarvân, Pârtha, mano-gatân,
âtmany evâtmanâ tushtah, sthita-prajnas tadocyate.


När man lämnar alla begär som är skapade i sinnet, Arjuna,
och man i själen är tillfreds i sig själv: detta kallas varaktig förståelse.
Ännu ett vackert ord är "prasâda", "nåd". Vän av ordning märker att det svenska ordet är kortare och därför att föredra, men så enkelt är det inte; "prasâda" har vacker klang, därför är det roligt att ha i synonymförrådet. "Uppnå nåd" heter för sin del "prasâdam adhigacchati" (2.64).

I ett tidigare inlägg har jag sagt att "yoga" betyder fromhet osv. Participet heter "yukta", så den som är "yukta" är from och religiös medan den som är "ayukta" är irreligiös"; a-et är ett så kallat "alfa-privativ", ett negations-a vilket väl finns i latin och grekiska också. En enkel men snygg (enkel och därför snygg) vers med "ayukta" är 2.66:
Nâsti buddhir ayuktasya, na câyuktasya bhâvanâ,
na câbhâvayatah shântir; ashântasya kutah sukham?


Hos den irreligiöse ("ayuktasya", genitivform) finns varken buddhi eller
bhâvanâ (varken intelligens eller behärskning),
hos den ostadige ("abhâvayat", "den icke-blivne") finns ej frid ("shânti");
var finns lycka ("sukha") hos den orolige?
"Shânti" betyder som ni ser "frid". Ännu en gyllene synonym. Den som läst en viss översättning av Upanishaderna finner detta i ingresserna: "Shânti... frid..." Ja, jag kan bara upprepa: "shânti... frid... aum..." Och i 2.71 talas det om detta att uppnå frid, "shântim adhigacchati":
Vihâya kâmân yah sarvân, pumâmsh carati nihsprihah,
nirmamo, nirahankârah; sa shântim adhigacchati.


Den person som övergett alla begär, som agerar fri från begär,
som är osjälvisk och fri från egosim; han uppnår frid.
Orden "nirmama", "icke-mitt" dvs "osjälvisk", samt "nir-ahankâra", "fri från egoism", är också poesi in nuce om ni frågar mig.

Så hur slutar allt? 2.71 var näst sista versen i detta BhG 2, så vi tar väl sista också, en sant högstämd sortireplik:
Eshâ brâhmî sthitih, Pârtha, nainam prâpya vimuhyati.
Sthitvâsyam anta-kâle 'pi, brahma-nirvânam ricchati.


Detta o Prithâs son, är ett tillstånd av gudomlig energi,
och den som uppnått det förvillas inte.
Står han i det ännu vid tidens ände, uppnår han Brahmas himmel.
Relaterat
Visdom i BhG, del 1
Vivekânanda
Castaneda: The Second Ring of Power
Rudolf Steiner
George Trevelyan

4 kommentarer:

Anonym sa...

Den person som övergett alla begär´som agerar fritt, osjälviskt´,utan egoism-han uppnår frid?Säkert´men han är kanske gammal eller död?? MVH gladiatan

Svensson sa...

Onej: man kan vara högst levande och aktiv i världen med denna filosofi, det är själva poängen.

Med "övergett alla begär" menas t ex inte att man står över hunger och törst etc, det menas att man står över frosseri, oskäligt njutande av mat och dryck.

Anonym sa...

yog=ok (jf Ty Joch, En Yoke)

AK

Anonym sa...

Ja just det, roten YUJ. Rätt så -

/svensson

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (58) aktufall (17) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (60) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (7) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (141) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (63) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)