fredag 22 februari 2008

Arken: ett seriepoem




Härmed en titt på Cazas "The Ark.


En ark, ett stenat skepp, en tillsluten artefakt vilar uppstagad på torra land, på en planet någonstans i universum. Sedan reser den elementariskt genom vatten, sand, luft och eld - till universums slut.

Detta är upplägget för "The Ark" av Caza, i Heavy Metals februarinummer 1983.

Jag vet mig aldrig ha läst en så märklig serie.

Här förenas poesi med bild, ja här uppstår en ny konstform hart när. Att serierutorna visas på svart botten bidrar också; en nyhet då, idag vardagsmat. I sagda nummer fanns ännu ett bildsatt poem, en rad Shakespeare-citat ur "King Lear" kallad "The King and I". Den var tecknad av Angus McKie.

Jag har inte stött på någon mer poesi i Heavy Metal sedan dess. Jag har njutit av Roco Vargas och Moebius och annat, men poesin tycks ha dött ut på dess sidor efter 1983.

Men över nu till...
The ark.

The ark is closed... waiting.

The antediluvians, guided by the immemorial vocie
of a myth, are already there.
Så börjar Cazas seriepoem. Bilderna står för konkretionen, texten för det mer abstrakta. Det inleds med en regnperiod; den märkliga, stängda artefakt som är arken kringvärvs av drakar, de vill ta tillflykt i arken men förvägras inträde, den är stängd - och så stiger vattnet och drakarna drunknar, och arken lever vidare under vattnet. Gåtfull som alltid.

När vattnet sjunker undan efter några eoner står arken där som förr, lite nött av vattnets påverkan men huvudsakligen oberörd:
The ark reappeared on the earth's surface, covered
with slimy excrement and silt, enclosed in anticipation
- immobile.

The closed ark: shrine and prison, mountain and temple,
chest and skull. Arcane.

... And, under the petrified matrix: deaf ripening, slow
sculpture, secret maturation - transmutation.
Inledningen var gråviolett och vattenepoken var grön, och så kommer sandperioden som blir ockragul. Arken slipas ner av ökenvindarna, dess ben blottas och den verkar lösa upp, men så förvandlas arken till en rödviolett halvädelsten:
Resurrection: in the sparkling air, it is the ark! Delivered
from its origin of chalkstone, the rarified nave reveals
its silvery crystallizations to infinity. (But still opaque.
The time of revelation hasn't come yet, prince.)

(Thus, the age of air: of clear and cold night, of
purification, of coagulation - a crystalized psalm.)

(Millions of years frozen in the instant of dawn.)
- - -

Miljoner år förflyter. Som sagt. Och sedan? Ja sedan blir solen en supernova och allt går i bitar. Allt utom arken som seglar ut i avgrunden, på sin sista seglats.

Ja min själ: stjärnor slockar och det är tomhetens era, "akâsha", det femte elementet. Blott arken består, kontraherad till ett kosmiskt ägg.

Allt slutar på en sista helsida, med ett Något kretsande kring ett centrum, en regnbågsfärgad bana och ljuspunkter i mörkret:
Thus, prince, the ark will not open onto the outside
- it is abolished as well as the inside. It turns in on its
entirety - inverts itself, and is revealed.

So... so here is the one that was integrated with eternity.

Here is where opposites converge... here, finally
recomposed, the ultimate principal of the living
universe, Alpha and Omega...

Here is THE ARK.

Period.

And Genesis.
Kort sagt: genialt. Jag saknar ord. Få serier har rört mig som denna, detta är seriekonst på högsta nivå. Det hela ska vara baserat på en novell av Francois Bazzoli, betitlad just "The Ark" och publicerad i Nyarlathothep 7, december 1972. Något att kolla upp...!

Är det annars någon som har en åsikt om tidningen Heavy Metal och dess svenska version, som fanns en gång i världen? Var det bara yta och föga innehåll, eller var det banbrytande nytt? Själv har jag som sagt funnit en del trivsamt, Torres och Moebius som sagt, och en del Druillet och Crépax. Skön mix mellan sf och vardagsstoff, absurdism och humor, i vart fall på 80-talet.


Relaterat
Moorcock: multiversums mytolog
Mårtensson: Maktens vägar (1980)
Poe: Den gyllene skalbaggen (1962)
Smith, Clark Ashton
Tolkien: restskatten

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (57) aktufall (11) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (57) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (10) sf man minns (98) small candies (138) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (26) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)